Motivation Àr ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och Àr vÀsentligt i organisationer för att skapa förstÄelse om hur aktiviteter pÄ arbetet pÄverkar anstÀlldas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero pÄ bÄde inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsstÀllelse i arbetsuppgifter pÄ arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnÄ företagsmÄl. Denna studie bygger pÄ Ätta intervjuer dÀr syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation pÄ arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjÀlp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, vÀlbefinnande, mÄl och delaktighet.

Det finns mycket forskning som visar att motivation pÄverkar mÀnniskan i organisationen. Motivation delas upp i inre och yttre motivation. Inre motivation Àr dÄ individen har ett genuint intresse för nÄgot. Yttre motivation Àr dÄ individen drivs av nÄgon extern belöning. SÄvÀl psykologiska som ekonomiska och sociala förklaringar har getts till varför det Àr viktigt med motiverade anstÀllda och hur motivation kan skapas.

Alla mÀnniskor behöver aktivera sig fysiskt och motionera pÄ ett eller annat sÀtt. Men för att kunna motionera krÀvs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation gÄr att dela in i framförallt tvÄ former, det Àr inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar pÄ Friskis & Svettis.

Syftet med denna studie var att försöka hitta ett svar pÄ om inre och/eller yttre motivation var faktorer som bidrog till att individer stannar kvar hos samma arbetsgivare under en lÀngre tid. Undersökningen gjordes pÄ ett industriföretag dÀr testpersonerna, som var 81 stycken, delades upp i tre grupper beroende pÄ lÀngden av sin anstÀllningstid, och fick svara pÄ en enkÀt med pÄstÄenden om motivation. Undersökningen utgick frÄn Self Determination Theory (SDT) som bygger pÄ tanken att beteenden som styrs av inre motivation har större chans att upprÀtthÄllas Àn de som styrs av yttre motivation. Detta Àr intressant för vÄr undersökning dÄ vi vill se om det finns ett samband mellan motivation och anstÀllningstid. En longitudinell studie pÄbörjades för att i förlÀngningen fÄ svar pÄ om motivation Àr nÄgot som finns frÄn början av anstÀllningen eller nÄgot som kommer med tiden.

Syftet med detta examensarbete Àr att lyfta fram teorier om vad som motiverar elever till skolarbetet. VÄr huvudfrÄga Àr; Vad motiverar elever i skolarbetet? UtifrÄn denna frÄga har vi skapat tre stycken underfrÄgor; Hur kan detta förstÄs med utgÄngspunkt i begreppen inre och yttre motivation? Hur skiljer sig svaren mellan de olika Ärskurserna? Hur skiljer sig svaren mellan pojkar och flickor? För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har vi genomfört en enkÀtundersökning med 134 elever frÄn Ärskurs 1-3. De teoretiska utgÄngspunkter som genomsyrar hela arbetet Àr inre och yttre motivation. VÄr studie visar att bÄde den inre och yttre motivationen har en betydande roll i elevers motivation till skolarbetet.

Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vilka variabler som relaterar till och som kan predicera inre/yttre motivation och engagemang hos lagerarbetare och sÀljare pÄ samma företag. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om det fanns nÄgon skillnad mellan de bÄda grupperna gÀllande motivation och engagemang. En enkÀt utfördes och svarsfrekvensen var 57 %. FrÄgeformulÀret innehöll följande variabler rolltydlighet, rollkonflikt, arbetskrav, positiv ut-maning i arbetet, kontroll av beslut, kontroll av arbetstakt, skicklighet, socialt klimat, personalinriktning, inre/yttre motivation och engagemang. Resultatet visade att arbetskrav och positiv utmaning i arbetet korrelerade med inre motivation.

PÄ 1970-talet undersöktes hur den inre motivationen pÄverkas av yttre belöningar nÀr en individ ska utföra en uppgift. NÀr yttre belöningar ges minskar den inre motivationen för uppgiften. Inre motivation (egenintresse) och identifierad reglering (nödvÀndigt intresse för att nÄ ett högre mÄl) beskrivs i self-determination theory (Deci & Ryan, 2000). Vissa utbildningar ger yttre belöningar som en legitimation t.ex. sjuksköterska eller sjukgymnast medan andra ger en mer generell examen.

Motivation Àr viktigt för mÀnniskor, bÄde i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende pÄ vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom sjÀlva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsstÀllande. Handlingar baserade pÄ yttre motivation har sin grund i nÄgot annat Àn sjÀlva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jÀmföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelÀrare avseende inre och yttre motivation.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrÄn transformellt och transanktionellt ledarskap med hÀnsyn till hur de motiverar sina medarbetare. Följande frÄgestÀllningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina medarbetare utifrÄn inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrÄn transanktionellt och transformellt ledarskap beroende pÄ hur ledarna motiverar sina medarbetare?Finns det nÄgra skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frÄgestÀllningarna genom att anvÀnda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg anvÀnde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats Àr att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina medarbetare men att de alla anvÀnder sig utav bÄde inre och yttre motivationsaspekter. UtifrÄn hur ledarna motiverar sina medarbetare visar största del pÄ ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna Àven till viss del pÄ ett transanktionellt ledarskap utifrÄn deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

Studien genomfördes i syfte att undersöka vad som driver en mÀnniska att arbeta mot en lÄg eller ingen monetÀr belöning. Det teoretiska ramverket Self- Determination Theory möjliggör kategorisering av en individs motivation i sÄvÀl inre som yttre motivation och Àven att mÀta graden av motivation. Tidigare studier pÄ omrÄdet har indikerat att individer kan vÀlja yrken med lÄg lön tack vare inre motivationsfaktorer. Denna studie Àmnar fylla ett forskningsgap i redogörelsen för huruvida yttre motivationsfaktorer som social bekrÀftelse och kÀndisskap kan driva personer till att arbeta mot en lÄg monetÀr ersÀttning. Datainsamlingen skedde genom besöksintervjuer med mÀnniskor som arbetar som fotomodell.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vÄrden upplever har hjÀlpt dem att vidmakthÄlla sin regelbundna motion. TvÄ studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthÄller motivationen för motion sÄ lÀnge som intresset finns. Dessa studier visade ocksÄ att inre motivation ger en lÀngre varaktighet av aktiviteten Àn yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes dÀr data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer sÄsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa pÄ sig sjÀlv.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.

Motivation Àr en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrÄn motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 mÀn och 53 kvinnor, frÄn en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkÀten The Academic Motivation Scale.